onsdag, september 23, 2009

Mammorna ska acceptera och förstå och papporna ska dricka öl

Jag blir så förbannad när jag läser DN artikel om parterapi som förstärker könsrollerna (titta här http://www.dn.se/insidan/parterapi-kan-forstarka-konsrollerna-1.955857). Jag är inte det minsta förvånad, men ändå…

Där skriver de till exempel så här: ”Lisa och Linus är i 25-årsåldern och nyblivna föräldrar. De medverkar i ett program i SVT, där en psykolog och en coach hjälper par att hitta en fungerande relation. Deras bebis skriker, de är trötta och slitna och hade inte förväntat sig att det skulle vara så svårt att vara föräldrar som det faktiskt är. De är rädda att tappa bort sig själva när de ständigt fokuserar på barnet.
Trots att både Lisa och Linus beskriver samma problem så får de helt olika råd. Mamman uppmanas att acceptera att det är jobbigt att vara förälder och att hon får tid för sig själv senare. Pappan uppmuntras att inte glömma bort att ”bara vara Linus”, prioritera egen tid och träffa polarna. Programledarna påpekar själva att det kanske inte är så politiskt korrekt, men motiverar det med att de utgår från Lisas och Linus individuella behov.”

Jag behöver nog inte säga så mycket mer. Ni fattar varför jag blir så fruktansvärt provocerad. Man kanske inte får svära här men jag tar den risken. Vilket jävla sätt!

Enskilda idioter eller struktur?

Den stora snackisen på sistone har varit Anna Anka, det går inte att komma ifrån. Var man än är så är det någon som pratar om henne. Det är inte speciellt snälla saker som sägs, men det kan jag ha viss förståelse för. Själv har jag väldigt svårt att ta det på allvar så jag har mest skrattat åt det (även om jag till skillnad från henne sällan skrattar speciellt mycket när jag går till banken).

Men det slog mig när jag i veckan läste en notis i Metro om att hon t ex har sagt att kvinnor ska ställa upp på sex när mannen vill, att man kanske inte ska ta alltför lätt på hennes åsikter. Det handlar om hur man ser på kvinnor, vad man förväntar sig av dem och hur man ser på kvinnors tillgänglighet sexuellt. För hon är naturligtvis inte ensam om att tänka så här även om få skulle vara så ”ärliga” som hon är. Det är olika symtom men samma struktur som gör att t ex de män som varit inblandade i den senaste sexhärvan där de både köpt sex av minderåriga och använt våld, inte visar någon ånger. De ångrar att de gjorde som de gjorde för att de åkte fast och nu riskerar fängelse, men de känner ingen ånger gentemot flickorna i fråga. Samma argument som alltid, de ville själva. Det är märkligt att de på något sätt drar slutsatsen att de kan göra vad som helst mot en tjej om hon inte protesterar.

Om man ser detta utifrån ett individuellt perspektiv så är det lätt att avfärda dessa män jag pratar om ovan med att det är enskilda idioter. Lite som jag tänkte när jag läste Anna Ankas inlägg. Och precis som min reaktion på Roland Poirier Martinsson inlägg ”jag-är-så-lycklig-för-att-jag-har-en-hemmafru” var. Men när man inser att det handlar om väldigt många idioter kan man istället dra slutsatsen att det handlar om strukturer. Att vi fortfarande lever i ett samhälle som präglas av en unken syn både på män och kvinnor även om det visar sig på olika sätt.

söndag, september 20, 2009

SJ lagrar tågresor med namn och telefonnummer

I dag bokade jag en tågbiljett via en telefonförsäljare och passade på att fråga hur SJ hanterar mina personuppgifter nu när de börjat kräva namn på alla resenärer. Döm om min förvåning när tjejen jag pratade med glatt berättade att de lagrar alla resor jag har gjort och kommer att göra tillsammans med mitt namn och mitt telefonnummer.

När jag frågade varför fick jag svaret att jag ska kunna ringa SJ och veta var jag rest. För det behöver man själv ofta veta, inte sant? Om det hon säger stämmer kan vem som helst ringa SJ, låtsas vara jag och få veta exakt när och var jag rest med tåg.

Jag måste erkänna att jag var lite lätt skeptisk till upplägget, så SJ-tjejen ville försäkra mig att det inte fanns något att oroa sig för. "Det är ju ingen annan som kommer åt våra system". Nähä, vad bra då.

lördag, september 19, 2009

fredag, september 18, 2009

KD vill diktera hur vi ska leva



KD har ingenting emot att diktera hur vanligt folk ska leva, bara diktaten följer KD:s idéer skriver Anne Marie Lindgren idag i sin facebookstatus. Och det är precis vad jag tänkt ända sen Hägglund höll sitt populistiska tal på Almedalen som förklarade 85% av svenskarna som inte lever som i Hägglunds dröm om "vanligt folk" för lurade.

Igår angrep Hägglund "kultureliten" för att vilja diktera hur vanligt folk ska leva. Läs i Expressen och DN.

Idag förklarar KD att fru Anka, som just dömt ut alla vanliga svenska familjers sätt att dela barnomsorgen jämlikt, är välkommen som KD-politiker. Läs i Dagen och Expressen.

Läs också FP i Nackas sköna diss av KD här. Men det kan ju kvitta, en röst på FP blir ju ändå en röst på alliansen och deras allierade KD, vars kvinnosyn och populism ibland inte skiljer sig nämnvärt från SD. Som ju också kommer att stötta en borgerlig regering (just det, SD blir vågmästare lika lite som C eller KD blir vågmästare, för vi vet redan vilken regering de kommer att stötta).

Illustrationen ovan är från Riksdagens respektive KD:s webbplatser med dem vill jag ställa en fråga om "verklighetens folk" till Göran Hägglund, vad är din verklighet Göran? Varför är förlegade normer, skönhetsideal och könsroller så viktiga att bevara att du till och med dömer ut alla de människor som inte anpassar sig?

onsdag, september 16, 2009

Att trampa på de som ligger

Jag arbetar som folkhögskolelärare med samhällskunskap och svenska. Mestadels så arbetar jag med deltagare som är födda i andra länder och som av ena eller andra anledningen hamnat i vår verksamhet. Det är otroligt många olika ursprungsländer som dyker upp och ännu fler livsöden. De jag möter har en sak gemensamt och det är att de vill ha ett jobb och ett tryggt och drägligt liv för sig och sina nära och kära. Jag älskar mitt jobb: det är många skratt och många utmaningar…
Men det finns ett problem med mitt jobb; jag SKÄMS över hur Sverige behandlar de som bor i Sverige trots att de föddes någon annanstans. Jag är inte alls förvånad över bråken/upploppen i Malmö, Göteborg och Uppsala. För att vara ”invandrare” i Sverige idag är att vara misstänkt. Misstänkt bidragsfuskare, misstänkt kriminell, misstänkt dagdrivare. Vem skulle inte vara förbannad?
Hos arbetsförmedlingen tvingas man söka jobb enligt beting vilket leder till att man måste förnedra sig och söka jobb som man vet att man inte kan få, hos socialen måste man skrapa med foten och minsann kunna förklara varför man behöver ett par nya glasögon. Försäkringskassan, CSN, kronofogden, migrationsverket och andra representanter för svenska samhället överöser en med blanketter som man inte förstår och som man än mindre vet varför man har fått. Och alla dessa byråkrater ger känslan av att de måste kontrollera en så att man inte ljuger, fuskar eller bedrar.
Ibland blir det så absurt så att man inte vet om man ska skratta eller gråta.
* En ung kvinna har precis gift sig med en man i hemlandet. Hon bor själv med sitt barn i Sverige i en hyreslägenhet sedan länge. Maken har inte fått uppehållstillstånd än utan söker det från hemlandet. Då skickar försäkringskassan ett brev och meddelar att nu får hon inget bostadsbidrag längre för nu har hon gift sig. Vilket leder till att hon får ringa till Frälsis för att kunna få mat (alla pengar hade ju gått till hyran och socialen hade inte tid förrns nästa månad).
* En kvinna blir erbjuden en lägenhet i det kommunala bostadsbolaget och hon kommer på utsatt tid för att skriva kontrakt. När bostadsbolagskillen får syn på henne så vet han plötsligt inte om de har några lägenheter lediga. Kvinnan är klädd i knälång slöja.
* En man får en dotter. Då blir han tvungen att söka uppehållstillstånd för det nyfödda barnet hos migrationsverket. Detta trots att både han och hans sambo har permanent uppehållstillstånd och bor i Sverige sedan många år.
* En kvinna tappar sitt ID-kort och går till banken för att skaffa ett nytt. Då får hon veta att någon måste intyga hennes identitet. Hon kommer tillbaka med sin fd man. Nej, det duger inte då de inte längre är gifta (att de varit gifta i 10 år spelar ingen roll). Hon ringer då sin lärare som även hon följer med för att intyga hennes identitet. Men inte heller det accepteras då det var ett år sedan hon slutade skolan. Några andra känner hon inte som själva har ID-kort. Vad ska hon göra? Utan ID kan hon inte legitimera sig för att skriva kontrakt eller göra ett kortköp.

Usch, det här blev jättelångt men ibland blir man bara så förbannad. Vart tog det generösa och öppna Sverige vägen?

Nej tack Anders Borg, jag vill inte ha din skattesänkning

Jag har eget företag. Enligt SVT:s Rapport kommer jag och andra egenföretagare snart betala tio tusen kronor mindre i skatt varje år när egenavgifterna sänks med fem procentenheter. Tio tusen kronor som jag tidigare bidragit med försvinner från statens balansräkning. Dessa tio tusen kronor skulle kunna användas mycket, mycket bättre. Vad sägs om att istället ge dem till någon av de tiotusentals svenskar som kastas ut ur försäkringssystemet nästa år?

Men tyvärr är det värre än "bara" fördelningspolitik. Statens kostnader som förr täcktes av mina tio tusen kronor finns kvar, så istället för att jag betalar skatt ska Anders Borg låna ihop pengarna. Det blir alltså ett hål i budgeten när regeringen försöker muta mig att tycka de gör tillräckligt för småföretagare. Jag blir nästan förolämpad. Tror regeringen att småföretagare är dumma i huvudet?

Här är något du inte fattat, Anders Borg. De flesta småföretagare är inte lika skattefixerade som du. Problemet för oss är inte att egenavgifterna är för höga. Problemet är att vi bidrar lika mycket som alla andra till ett trygghetssystem som inte ger oss samma trygghet som det ger alla andra. Jag skulle glatt betala klart mer än jag gör i dag för ett trygghetssystem som var värt namnet även för mig.

Vi småföretagare vet hur sårbara vi och våra företag är. Att yttre omständigheter lätt kan rasera det vi byggt upp. Alltså är det inte skatten som oroar mig som småföretagare. Det är känslan av att inte ha någon som kan täcka upp om något svårt och oväntat skulle hända och jag inte kan jobba. Det är risken att uppdragsgivarna ska ha hunnit vända sig till någon annan när jag kommer tillbaka från semestern. Det är vetskapen att jag kanske inte har något företag kvar efter en föräldraledighet. De sakerna oroar mig, inte skatten.

Jag har världens roligaste jobb i mina ögon, och jag kan inte komma på något jag hellre skulle göra än det jag gör i mitt företag. Men ibland önskar jag att det var lite lättare att kombinera företagandet och livet i övrigt. Där är den här moderatstyrda regeringen ett enda stort misslyckande.

Så ligger det till, Anders Borg. Du är ett problem för mig. Inte skatten.

Hudfärgen - som är så viktig för oss

Jag dansar västafrikansk dans därför att det är det roligaste jag vet. Men ofta innebär deltagande i den västafrikanska dansen prövningar som inte är fysiska. Igår i omklädningsrummet pratade en kvinna uppskattande om sina två danslärare och hur väl deras olika dansstilar kompletterar varandra: " De är som glass och chokladsås!" Paus. "Ja, alltså som chokladglass och chokladsås."

Inget illa menat. Hon uttryckte verklig uppskattning för sina två danslärare men deras hudfärg var ändå ack så viktig. För inte hade förtsättningen på¨"De är som glass och chokladsås." varit "Ja, alltså som vaniljglass och vit chokladsås." om de två lärarena varit vita?

söndag, september 13, 2009

När män gör kvinnliga saker

Det slog mig i veckan när jag tittade på SVT:s "Debatt", att folk är livrädda för feminister. Eller åtminstone för vad feminister kan åstadkomma.
Debatten handlade om män som ammar (eller eventuellt kan komma att amma).
Jag hörde inte hela debatten men det som var återkommande var frågan ”varför måste vi bli helt lika?” Det är lika roligt varje gång någon säger att ”jag är för jämställdhet, men män och kvinnor kan inte bli helt lika och bör inte bli det heller”. Som inte inser att det är precis det som är det stora hindret för ett jämställt samhälle, att vi ser allt i termer av manligt och kvinnligt.

Ibland blir jag osäker, men jag antar att Maria Abrahamsson egentligen inte är ointelligent, utan att hon bara tycker det är roligt att framställa feminismen som något helt ologiskt. Hennes slutsatser är också som så ofta mycket märkliga. Hon tycker att ammande män inte är värda att debattera eftersom det finns så mycket viktigare saker att lyfta, till exempel oskäliga löneskillnader. Hon är orolig för att det bara skadar feministerna och att detta kommer leda till en backlash, för frågan om män som riktiga föräldrar är inte så viktigt. Hur orolig hon är för en feministisk backlash kan man ju undra… När folk blir jättearga för att en man gör något som de tycker ska vara förbehållet kvinnor (eller tvärtom), ja det är just då vi börjar diskutera de intressanta frågorna.

Journalisten Martin Halldin sa till skillnad från Maria Abrahamsson ett par kloka ord att om man sätter in amningen och föräldraskapet i en kontext så kan man se att det har varit avgörande för löneskillnaderna. Självklart är det så. Om vi kvinnor inte ansågs vara babymaskiner som inte hinner jobba och prestera på arbetsplatsen efter att vi har fått barn kanske vi sågs mer som en tillgång än en risk.

Sen kan man ju gå till sig själv. Även som feminist händer det ju att ens föreställningar om manligt och kvinnligt eller naturligt och onaturligt måste ifrågasättas. Alex Schulman sa i debatten att han blev äcklad av tanken på att se en annan man amma, och om jag ska vara helt ärlig kan jag förstå honom. Det är en spontan reaktion. Det intressanta blir ju då att fråga sig själv varför. Varför är det så hemskt? För att det är något män inte ska göra? Om de kan amma, precis som kvinnor, vad är det då för fel på att de gör det? Det enda svar jag kommer på är att det känns fel. För det är ju så det är med de här frågorna där man helst går på sin magkänsla, det finns inga vettiga förklaringar egentligen. Det handlar ju om att vi har lärt oss att det är ett av de mest kvinnliga och moderliga vi kan göra är att amma. Och om män också kan göra, vad blir det då kvar av det vår identitet som kvinnor och mödrar?

fredag, september 11, 2009

Socialdemokraterna + Tjänstemännen = sant?


Jag vill slå ett slag för ovanstående seminarium, där tre Rebellor ingår i panelen.

fredag, september 04, 2009

Release av Rebellas rapport på Sveavägen 68

Delar av Rebellas analysrapport presenterade framtidsrapporten

Johan Westerholm och Anders Eriksson var på plats

Josefin Deiving och Somar Al Naher var också där


Efter presentation av rapporten följde en diskussion om denna


Johan Sjölander


Anna Ardin och Petra Larsson lyssnar på ris och ros av rapporten
-
I skrivandet stund har följande skrivit om framtidsrapporten:
Peter Andersson - Socialdemokratins framtid - Rebella
Arvid Falk (Anders Eriksson) - Med Rebella mot framtiden, del 1
Opassande - Läs- och tänkvärt
Mattias Bjärnemalm - Piratpartiet i Rebellas rapport
Magnus Callmyr - Socialdemokratisk kärlekskritik
Arvid Falk (Anders Eriksson) - Med Rebella mot framtiden, del 2
Fredrik Jansson - Var är Rebellasamhället?

torsdag, september 03, 2009

Tack för all respons på rapporten!

Tidigare idag presenterade vi vår rapport för partiets framtid på en trevlig halvtimmesträff med ett femtontal bloggare, partivänner och journalister. Här skrev vi om det tidigare idag också.

Vi är mycket glada över all den positiva feedback vi fått, inte minst från partifolk, tack! Här har jag bäddat in rapporten så att ni lättare ska kunna läsa direkt. Klicka på helskärmsymbolen nere i högra hörnet för att kunna se bättre.



Andra som skriver om rapporten hitintills:
Rebellas heliga vrede (Ulf Bjereld)
Piratpartiet i Rebellas rapport (Mattias Bjärnemalm, Ung Pirat)
Mer om framtiden för (S) (Anna Hjalmarsson, Aftonbladet)
Bra jobbat, Rebella! (Dags för rättvisa!)
Socialdemokraternas framtid - Rebella (Peter Andersson)
En rapport för framtiden (HBT-sossen)
Tro på oss själva och inte andra! (Högbergs tankar)
Dagens citat: S-kvinnorna i Rebella (Per Gudmundson, SvD)
Med Rebella mot framtiden (Arvid Falk)
Ny rapport från kärleksfulla kritiker (Kristen vänster)
Rebella... (Radikal Socialdemokrati)
Rebellas rapport för partiets framtid
Vår pressinbjudan

1950-talets trafikplaner löser inte 2040-talets problem

Jag är egentligen inte förvånad när vår blåbrungråa regering slutligen slänger alla klimatambitioner överbord. Det är trots allt en regering vars klimatproposition kallas ”miraklet i Rosenbad” av Sveriges billobby. Men när beslutet att säga ja till ”Förbifart” Stockholm kom idag gör det ändå ont i både hjärtat och hjärnan.

Det gör ont för att de 27 miljarderna i investeringar i infrastruktur i Stockholmsregionen hade kunnat gå till så mycket bättre saker – tvärbanor, snabbspårvägar, nya biogasbussar, mer tunnelbana och pendeltåg - och vi kanske skulle kunna våga tänka på de mer visionära lösningarna som behövs i vår växande stad och region. Med 27 miljarder kronor blir en ringlinje med tunnelbanan mer realistisk. Vi hade kunnat börja bygga en hållbar storstad men väljer i stället att bygga fast oss mer i den ohållbara.

Det gör ont för att solidariteten med kommande generationer och alla de människor som redan i dag drabbas av den ökande växthuseffekten blir överkörd. I ett läge där världen ska samlas för att hitta strategier för at minska utsläppen av klimatgaser väljer vår regering att satsa pengar på ett projekt som ökar utsläppen.

Det gör ont för att politisk prestige kring ett skrytbygge väger tyngre en saklig genomgång av för- och nackdelar med olika alternativ. När Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) tittade på de olika alternativ för Nord-sydliga förbindelser kom de fram till att tillgängligheten och möjligheten att resa i regionen inte alls blev bäst med Förbifart Stockholm. Det så kallade Kombinationsalternativet – där Vägverket rafsat ihop ett förslag med ökad kollektivtrafik och utbyggnad av befintligt vägnät - var bättre på att möta de transportpolitiska målen.
”SIKA konstaterar att Vägverkets avfärdande av Kombinationsalternativet sker trots att detta alternativ enligt vägutredningen leder till en ökad eller lika stor tillgänglighet till arbetsplatser i regionen både med bil- och kollektivtrafik för betydligt fler kommuner i länet jämfört med Förbifart Stockholm. ” Läs gärna hela det intressanta remissvarat som tar hål på en del myter om namnet Förbifart och annat.

Det gör faktiskt också ont när partikamrater inte vågar gå ur de uppkörda hjulspåren och kör på med det defensiva mantrat ”både och”. Det är i bästa fall naivt att tro att vi har råd med stora satsningar på kollektivtrafiken utöver de 27 miljarder kronorna till denna motorväg. Jag tror att det blir väldigt svårt för oss i Stockholm att övertyga övriga delar av landet att vi har rätt till alla dessa investeringar.

Och det gör ont när samhällsplaneringen inte förmår lyfta blicken från de planer man redan har till en hantering av framtidens utmaningar. Jag har så oerhört svårt att tro att den ritning som var trafikplanerarnas våta dröm på 1950-talet ska vara lösningen 2030- och 40-talens problem.

För er som funderar över hur detta hör hemma på Rebellabloggen vill jag bara be er reflektera över vilka som gynnas mest av satsningar på utbyggd kollektivtrafik och vilka som är överrepresenterade på motorvägen, samt vilka som drabbas hårdast av torka, översvämning, kraftigare orkaner och klimatflykt.

/ Nanna

Mer visioner och mer interndemokrati - läs framtidsrapporten här!

Vi i unga S-kvinnor Rebella har sedan EU-valet arbetat med att tänka kritiskt kring några frågor som vi tror är ödesfrågor för vårt parti.

Vi möttes dagarna efter valet med en stor förståelse för alla de unga, inte minst kvinnor, som i så hög utsträckning valt andra partier. Ur den insikten bestämde vi oss för att ta ansvar för att de tankar vi tänkte då inte stannade hos oss. Rädsla för att inte bli lyssnade på eller för att vi hoppas att någon annan ska lösa frågan åt oss håller inte längre som argument. För partiet, det är ju vi.

Vi vill att Socialdemokraterna ska återta initiativet i svensk politik, och det måste ske genom att vi - med hjälp av vår framgångsrika ideologi socialdemokratin – skapar, tydliggör och tror på våra visioner om framtidens samhälle. Vi måste sluta använda de modeller – och det språk - som är skapade för en annan vision än vår och både modernisera och skärpa våra analyser av klass och makt.

I vårt land finns mycket stora resurser för Socialdemokraterna i form av människor. Människor som vill och kan tänka för partiet och för det gemensammas bästa om de får en chans. Människor och kompetens som vi måste ta till vara. Det kan vi göra genom att våga decentralisera makten över partiet till gräsrötterna. Vi måste välkomna, och vara, kärleksfulla kritiker.

I framtidsrapporten förklarar vi närmare hur vi har tänkt och hoppas att vår rapport kan inspirera dig att tänka själv, oavsett om du håller med oss eller inte.

Klicka här för att läsa rapporten!

Och läs första kommentaren om rapporten i Ulf Bjerelds bloggpost Rebellas heliga vrede.

Release för Rebellas framtidsrapport

Per Gudmundson dedikerade en hel ledare till SATC-sossar, vilket resulterade i en debatt i bloggosfären om unga S-kvinnor, Socialdemokratin, metod och politik.
-
Unga S-kvinnor Rebella är inte nätverket Sq2540sthlm, men många rebellor ingår i nätverket.
-
Vi i Unga S-kvinnor Rebella vill ge Gudmundson svar på tal. Unga S-kvinnor gör så mycket mer än dricker CosmopolitansSjögräs. Vi har tidigare motionerat om en ny, radikal familjepolitik - Tänk om familjen! och idag, klockan 15:00, släpper Rebella en framtidsrapport.
-
Plats för release är Sveavägen 68. Partikamrater, bloggare och journalister är hjärtligt välkomna!


/ALEXANDRA EINERSTAM